Weekly News

Christer Lundberg UTBILDNINGAR

Vikten av att läsa vidare ur ett annorlunda perspektiv

En krokig väg kantad av tillfälligheter ledde fram till att syntpopfantasten Christer Lundberg, kanske mest känd som Christer i P3, blev radioprogramledare.

"Att plugga notlära gjorde mig deprimerad."

Det är dags att välja utbildning inför hösten och många har inte helt klart för sig vad de vill studera, än mindre vad de vill jobba med efter avlutad utbildning. Men är det så viktigt att ha en klar plan innan man börjar läsa och att hålla sig till den? För Christers del fanns radioprogramledare inte ens på kartan innan han började läsa.

– Jag ville bli syntpopstjärna, så jag började plugga musikvetenskap.

Men trots sina erfarenheter av att sjunga och spela i band hoppade den nyblivne universitetsstudenten av efter halva terminen.

– Att plugga notlära gjorde mig deprimerad, jag som trodde att jag hade känsla för musik kände mig plötsligt som en vilsen nolla.

Men som Christer konstaterar – det inte är vad man läser, utan med vilka man umgås som formar en och som är mest avgörande. På musikvetenskapskursen gick Håkan Hellström som Christer kände sedan tidigare, och det var där han träffade Morgan, sin blivande bästa vän och framtida radiopartner.

Med den utbildningsstarten verkar det vara ren tur att vi fått njuta av dina radioprogram i etern, du kunde ju ha gjort något helt annat i dag?

– Ja, efter att jag hoppade av musikvetenskapen hade jag olika ströjobb: som croupier, elevstödjare, personlig assistent och i jeansbutik. Sen började jag på Handels men kände mig inte hemma där.

Så vad ledde fram till att du kom in på radiospåret?

– Jag var tvungen att fatta ett beslut om vad jag ville plugga för att inte göra av med mer studiemedel i onödan, och näst efter syntpopstjärna kändes journalist mest lockande.

Då man måste ha minst 40 poäng i något ämne för att komma in på journalistprogrammet var det bara att sätta igång att plugga. Kulturvetenskap fick det bli. Resultatet på Högskoleprovet var inte tillräckligt bra så Christer använde sig av sin berömda förmåga att snacka och tjatade sig till en reservplats på journalistprogrammet.

Att skriva var roligt och en praktikplats på Gotlands Tidningar ledde till ett sommarjobb på samma arbetsplats.

– Jag lärde mig mycket där, praktik är mycket viktigare än teori på så sätt.

Sen var det dags för TV-utbildningen och examensarbetet blev en film om vad folk tror händer efter döden. Sivert Öholm såg filmen och plockade in Christer i sitt program Eftersnack där han varje vecka fick tre minuter kallade Christers Spegel. Hanna Toll, då radioproducent, såg inslagen och kontaktade Christer för att göra en pilot för P3. Första programmet blev Frank, och resten är som man säger historia. Längre fram kom bäste vännen Morgan med i konstellationen och fortfarande är Hanna och Morgan de som Christer helst jobbar tillsammans med.

Trots många år i radio kändes radiojobbet ända tills Christer fyllde 35 som ett jobb för brödfödan i väntan på att kunna slå igenom som syntpopstjärna. För tillfället ligger syntpopen på is, för som Christer säger: på senare år har han och de andra bandmedlemmarna blivit mycket bättre på att göra barn än låtar. Trots att radiotillvaron är fylld av spännande och givande möten har Christer kommit till en punkt när han känner att han vill göra något beständigt. Det var så han började skriva.

– När böckerna når ut till tillräckligt många läsare i tillräckligt många länder kommer jag nog att börja skriva på heltid, säger han. Man kan tycka att cirkeln är sluten när journaliststudenten är tillbaka i skrivartagen. Det är bra med långsiktig plan, men man måste vara beredd på att livet kan bli helt annorlunda, konstaterar Christer.

Helt annorlunda kunde allt faktiskt ha blivit eftersom han förra julen bröt nyckelbenet mot en gravsten efter en julfest med radiokompisarna, då han genade över kyrkogården och i mörkret snubblade och tacklade en gravsten. Det blev akuten, operera in en titanplatta, och konvalescens. Men inget ont som inte har något gott med sig.

– Jag fick mycket tid att skriva och fantisera, så min bok Bläckfisken blev färdig tack vare olyckan.

Vilket är ditt bästa ögonblick hittills i den ständigt föränderliga karriären?

– Jag tycker det mesta är ganska roligt, och jag ångrar ingenting. Det allra roligaste var nog när Gräspojken kom från tryckeriet. Men det var såklart även roligt att få pris som årets bästa programledare och när första skivan med Universal Poplab kom ut.

Med många järn i elden är Christers förhoppning inför 2016 att balansen infinner sig och att familjen, skrivandet och radiojobbet ska kunna samsas om dygnet timmar på ett organiserat sätt. Han känner att han har hittat hem när det gäller skrivandet och tillägger att om mediekarriären skulle gå åt pipsvängen skulle han kunna tänka sig att jobba i vården igen. För inom vården jobbar man ju också med människor.

Fakta

Christer Lundberg, född 1974 i Göteborg, är mest känd för radioprogrammet Christer, för vilket han två gånger fått Stora radiopriset. Utöver det är han medlem i syntgruppen Universal poplab och författare.

Dela artikeln

Journalist

Anna Bjärenäs

Fler artiklar