Weekly News

Svag inre muskel – orsakade Malins sväljsvårigheter

Dysfagi, sväljsvårigheter är en av västvärldens vanligaste men mest okända funktionsnedsättningar. Närmare två miljoner svenskar lider, åtskilliga i det tysta då problemen inte syns utanpå. Malin snurrade runt hos otaliga specialister utan hjälp eller förklaring till sväljssvårigheterna, de sura uppstötningarna eller den ständiga klumpkänslan. Trots att läget blev akut och att det idag finns effektiv behandling, var hon nära att tro att det var inbillning.

"Den största vinsten är att slippa bära runt på rädslan över att något ska fastna i svalget"

Minst en av tio personer, i övrigt är friska, skattas lida av så kallad Intermittent esofageal dysfagi – sväljproblematik som påverkar matstrupens funktion – med symptom som till exempel reflux, halsbränna, rethosta, klumpkänsla eller seg saliv. Symptomen kommer och går, men blir med tiden allt mer påträngande i vardagen. En vanlig orsak till symptomen är en försvagad diafragma också kallad mellangärde eller andningsmuskel. 


Maten fastnade – fick åka in akut

Malin Hylander från Ljusdal har så länge hon kan minnas lidit av halsbränna och sura uppstötningar. 

– Sedan har jag alltid haft svårt att svälja tabletter, säger hon.

I en ålder av 28 år började problemen successivt förvärras till att bli riktigt akuta. Förutom en ständig klumpkänsla i halsen, svårighet att svälja fasta konsistenser samt bubblig saliv, tog det tvärstopp en kväll när Malin skulle svälja.

– Jag fick panik. Maten fastnade och jag tvingades uppsöka akuten.

Väl på sjukhuset lyste läkaren henne i halsen och sa att hon visserligen var slemmig, men i övrigt såg han inget konstigt. 

– Besöket på akutmottagningen resulterade i ett recept på slemlösande hostmedicin, totalt verkningslöst, berättar Malin och lyfter upp sonen Ludvig i knät. Man vill ju tro på sjukvården, så jag började ta medicinen.

Ingen tog mig på allvar.

Ett par veckor senare fick Malin åter söka akut. Därifrån blev hon remitterad till flera specialistläkare som genomförde en rad olika undersökningar, men ingen kunde ge någon förklaring till vad hon led av. 

– Värsta kommentaren fick jag när en läkare gick ner i näsan på mig med en slang. Han menade fränt att jag borde förstå, att man inte kunde behandla mig för något de inte såg, berättar Malin.

Råden blev helt sonika att hon skulle ligga högt med huvudet, tänka på vad hon stoppade i sig och inte stressa upp sig i onödan.

– Ingen tog mig på allvar och jag började tro att jag inbillade mig.

Effektiv behandling – angrep grundorsaken 

Efter otaliga turer fick hon så remiss till en enhet specialiserad på sväljsvårigheter.

– För första gången kände jag mig lyssnad på. 

Där konstaterades att Malin led av ett mellangärdesbråck och att bråcket var orsaken till hennes symptom. 

– Jag fick med mig en ”munhantel”, för neuromuskulär behandling, som jag skulle träna med tre gånger tio sekunder före måltid, tre gånger dagligen.

Redan efter tre månader märkte Malin en succesiv förbättring, sex månader senare var hon helt symptomfri. 

– I dag mår jag bra. Den största vinsten är att slippa bära runt på rädslan över att något ska fastna i svalget. Jag känner mig tacksam över att jag stötte på den här behandlingsmetoden. Tänk vilka resurser vården skulle ha sparat om jag fått rätt behandling direkt, säger Malin Hylander. 

Läs mer om Mellangärdesbråck, symptom, orsak och behandling på IQoro.se

Fakta

Dysfagi – sväljsvårigheter:

• Två miljoner drabbade i Sverige; alla åldrar, barn till äldre. (stort mörkertal)

• Minst en av tio friska personer skattas lida av ett mellangärdesbråck som orsakar – intermittent esofageal dysfagi.

• 50 % har svår dysfagi efter en stroke.

• 17 – 63 % bland äldre. 

• Orsakas bland annat av mellangärdesbråck, cancerbehandling, trauma mot huvud-eller halsområde, avvikande bett, Neurologiska sjukdomar MS, Parkinsons och ALS, barn – medfödda förvärvade sjukdomar.

• Symptom bland felsväljningar, reflux, klumpkänsla, rethosta, slemmig saliv, undviker måltidssituationer, matvägran bland barn. Svårt att svälja fasta konsistenser som ris, torrt kött, kyckling eller vätskor. 

• Kan leda till undernäring, depression, sjukskrivning och i värsta fall dödsfall.

Dela artikeln

Journalist

Redaktionen

Fler artiklar