Weekly News

Regeringen storsatsar på sjukvårdsutbildningar

Vårdsektorn vacklar men regeringen arbetar nu för att stabilisera riktningen och trygga framtiden. Utbyggnad av sjukvårdsutbildningar och bättre dialog mellan inblandande parter är några av metoderna för att lyckas.

Regeringen har tidigare uppmärksammat sjukvården som ett av de områden där det framöver riskerar att bli akut brist på utbildad personal. Därför har man börjat samla kraft för att klara av kompetensförsörjningen och förbättra vårdsektorn i stort.

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning:

– För att möta behovet av rätt utbildad personal inom vårdsektorn har vi bland annat börjat bygga ut sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna på lärosätena runt om i landet. Dessutom för vi samtal med representanter för hälso- och sjukvården och arbetsmarknadens parter. Detta är en viktig del för att garantera kompetensförsörjningen, identifiera utmaningar och ta ett samlat grepp om frågan.

Några av anledningarna till problemen som just nu finns inom sjukvården går att söka i metoderna för att rekrytera, utbilda och behålla medarbetare med rätt kompetens. Men likaså hur de anställdas arbetstid används, exempelvis balansen mellan administration och patientkontakt, men även hur fördelningen av arbetsuppgifter mellan olika yrkesgrupper ser ut.

– Vi ser stora utmaningar här och för att kunna klara av sjukvårdens behov av rätt utbildad personal från högskolorna krävs en ökad samverkan mellan de olika parterna. Ansvaret för kompetensförsörjningen är ett delat ansvar mellan representanter från högskolor, universitet och hälso- och sjukvården.

För att förbättra rekryteringsmöjligheterna inom vårdsektorn och möta efterfrågan på arbetsmarknaden har regeringen tagit flera initiativ till åtgärder. Just nu bygger man ut sjukvårdsutbildningarna och till 2017 kommer det finnas drygt 1 500 nya platser till sjuksköterska, specialistsjuksköterska och barnmorska. Samtidigt menar Helene att det är viktigt att lärosätena och vårdsektorn sinns emellan för samtal kring utbud och behov och att relevanta utbildningar håller hög kvalitet.

– Vi har även diskuterat hur man skulle kunna förbättra rekryteringen av läkare. ”Betänkandet för framtidens hälsa” – en ny läkarutbildning har därför varit ute på remiss, men vad det kommer att resultera i är för tidigt att säga.

När det gäller synen på yrkeskunniga som kommer från länder utanför EU satsar regeringen nu även på utökning av kompletterande utbildning. Cirka 340 miljoner kronor kommer avsättas till 2019 och erbjuda de som behöver en svensk läkar- eller sjuksköterskelegitimation för att kunna arbeta inom sjukvården.

– Vi måste bli bättre på att ta till vara på kunskapen och erfarenheterna hos personer med utländsk utbildning, allt annat är ett slöseri med resurser och en stor förlust både för enskilda individer och samhället som helhet. Svensk hälso- och sjukvård är en central del i vårt samhälle, men vi måste låta proffsen få vara proffs, avslutar Helene.

För att kompetensförsörjningen ska fungera tillfredsställande inom vårdsektorn krävs även insatser från andra aktörer, exempelvis landstingen. Insatserna måste också vara samordnade. En god dialog mellan alla inblandade aktörer är avgörande för att man tillsammans ska kunna möta de gemensamma utmaningarna, lösa problemen och trygga framtiden.

Dela artikeln

Journalist

Andreas Ellhar

Fler artiklar