Weekly News

I dag lever vi längre – man som kvinna

Att åldras behöver inte betyda att vi får sämre hälsa, en sund livsstil även som senior kan förlänga livet. Män och kvinnor lever numera nästan lika länge. Mer lika levnadsvanor och ökad jämställdhet är några av förklaringarna.

Tänk dig det själv när du är över 100 år och du har en son som är 20 år yngre vars dotter precis gått i pension, det är en situation som aldrig tidigare existerat, avslutar Susanne med ett leende.

– Hälsa enligt mig handlar om att ha en vardag som fungerar, att kunna göra det man vill och det man måste. Åldrandet är en kombination av genetiska faktorer och livsstil, likaså miljö, något som kanske inte är lika självklart, säger Susanne Iwarsson, professor i gerontologi vid Lunds universitet.

Överlag är Sverige ett av världens bästa länder att åldras i. Såväl globalt som inom EU använder man sig av olika mätinstrument som omfattar områden som ekonomi, delaktighet i samhället men också oberoende, hälsa och trygghet. I sådana rankinglistor ligger vårt land alltid i topp tillsammans med övriga skandinaviska länder.
– Den skandinaviska modellen är bevisligen ett framgångsrecept, där ambitionen ”att inte lämna någon utanför” är en viktig grundbult. Sjukvård, bostäder och infrastruktur som är till för alla har länge varit våra kärnvärden. Visst kan man i dag tycka att det är brist på exempelvis lämpliga bostäder men satt i ett EU-perspektiv är situationen i Sverige bättre än i många andra länder, fortsätter Susanne.

Historiskt sätt har kvinnor alltid haft högre medellivslängd än män men det är något som håller på att förändras. Gapet har minskat, medellivslängden ökar hos män medan kvinnornas medellivslängd är i stort sett oförändrad. Detta kan ha att göra med förändrad livsstil hos bägge könen och att vi fått ett mer jämställt samhälle. Positiva saker med denna utveckling är att det på sikt sannolikt kommer att finnas färre ensamma kvinnor och att fler äldre par får leva längre tillsammans.
– När vi blir äldre så åldras självklart även våra kroppar – slitna leder, minskad muskelkraft, sämre syn och hörsel är ofta en naturlig del av åldrandet. Vårt verktyg – vår kropp kanske inte alltid längre gör som vi vill. Men i dag är äldre mer positiva till att använda sig av olika hjälpmedel som glasögon, hörapparater och rollatorer så många problem går att få bukt med eller åtminstone lindra.

Susanne menar också att det finns en intressant koppling mellan muskelkraft och livslängd. De studier som gjorts inom området visar att personer med starkt handgrepp tenderar att leva längre än de med svagare greppstyrka.
– Det är sedan länge känt att våra kroppar börjar åldras redan efter 25-års ålder. Men de senaste rönen säger att vi upp i 90-årsåldern fortfarande har förmåga att bygga muskler, det är däremot mer färskvara och tar längre tid än då vi var unga. Med andra ord är det aldrig för sent att skaffa sig en sundare livsstil – oavsett ålder.


Den kognitiva biten – minnet – försämras över tid precis som kroppen. Tidigare självklara saker som att komma ihåg detaljer om sådant som hänt nyligen är kanske inte längre lika lätt. Susanne menar att bästa motmedel mot sviktande minne är olika former av hjärngympa. Att lösa korsord, spela sudoku eller läsa har man sett hjälper, men kan även fungera bra i förebyggande syfte.
– Det gäller helt enkelt att hålla igång, både när vi är unga och när vi blir äldre. Det är ingen nyhet att aktivitet till både kropp och sinne ökar våra chanser att leva långa och friska liv. Risken att exempelvis drabbas av våra vanligaste folksjukdomar som cancer, diabetes och KOL är i hög grad kopplade till livsstil.

I hög ålder drabbas en del äldre av något som kallas ”multipel sjuklighet” eller ”skörhet”. Detta kännetecknas av att man har en rad olika hälsoproblem som tillsammans gör att man blir särskilt sårbar och riskerar gradvis försämring av hälsan. Om man då exempelvis råkar ut för en fraktur på lårbenshalsen kan detta leda till att man blir helt beroende av andra. Att söka hjälp så tidigt som möjligt är en viktig åtgärd om man drabbas av sjukdom eller får nedsatt hälsotillstånd, det ökar chanserna till ett fortsatt aktivt liv som äldre.
– I hög ålder är det funktionsförmågan som är det väsentliga –ju mer vi kan göra i vardagen själva ju mer går spiralen år rätt håll och vice versa. I min forskning har jag genom åren intervjuat många äldre. Tittar vi på 90- och 100-åringarna, ”superöverlevarna”, är en gemensam nämnare att man i regel ofta har en hobby eller stort intresse för något ”projekt”.

Saker som driver oss och gör att man stiger upp på morgonen, fortfarande nyfiken på livet menar Susanne är ett recept för ett hälsosamt och aktivt liv som äldre. Att vi också lever längre i dag är ett faktum enligt demograferna som forskar inom området. I dag finns det familjer i tre generationer där alla är över 65 år.
– Tänk dig det själv när du är över 100 år och du har en son som är 20 år yngre vars dotter precis gått i pension, det är en situation som aldrig tidigare existerat, avslutar Susanne med ett leende. 

Fakta

Susanne Iwarsson
Ålder: 59 år
Yrke: professor i gerontologi vid Lunds universitet.
Övrigt: har en yrkesbakgrund som arbetsterapeut. Doktorsexamen i folkhälsa, forskar om hälsofrämjande åtgärder för den åldrande individen och befolkningen.

Dela artikeln

Journalist

Andreas Ellhar

Fler artiklar