Weekly News

Veronica Larsson, Författare till prisbelönade Adrians skafferi BARN

Hur får man barn intresserade av mat?

Gräver man lite bland hemligheter och knep kan man finna sitt unika sätt att öppna upp för en kulinarisk upptäcktsresa. Genom att göra barnen delaktiga i matlagningen skapas nyfikenhet och engagemang.

"Genom att bjuda in barnen i köket, åsidosätta ordningssinnet och uppskatta barnets ansträngning, investerar man i deras framtid."

Trenderna från matlagningsprogram och ökat utbud av kokböcker för små har öppnat upp dörrarna för att umgås i köket. Det blir allt vanligare att barn har en matlagningsdag i veckan och får bestämma menyn.

Själv fick jag en kokbok som barn, vilken banade väg för ett intresse som senare blev till passion. Inte visste jag då, när jag satt och bläddrade i uppslagen med inspirerande steg-för-steg bilder av prinskorvar och potatismos, att det skulle ge ett livslångt intryck. Kokboken utgjorde en stor inspirationskälla vilket fick mig att känna mig som en del av vuxenvärlden. 

Att skapa en upplevelse kring maten är en av nycklarna till att väcka intresset hos barn. Varför inte lägga fokus på upptäckarglädje, och dra upp morötterna i köksträdgården, undersöka den där roliga krabban eller titta närmre på den läskiga fiskens huvud? Varför inte visa barnen att maten kommer från naturen, och inte från affären? Vägen från odling till gryta, om det så bara rör sig om en liten planta i fönstret, kan utgöra det lilla frö som behövs för att barnets intresse ska blomstra.

Matvanor börjar i tidig ålder och följer oss resten av livet. Varför inte frångå den tråkiga barnmenyn och låta barnen smaka exotiska rätter? 

Innan barnen blivit stora nog att själv välja bort, innan de fått negativa referenspunkter från omgivningen, kan man göra dem en tjänst och låta dem bekanta sig med nya upplevelser. 

Matlagning är så mycket mer än tillagning av råvaror. Att läsa ett recept och omvandla det i matlagning innebär övning av läsförståelse såväl som träning i mängd- och måttenheter. Men framför allt handlar det om förmågan att blanda information med intuition. 

Det är inte alla barn som tycker det är roligt eller lockande att laga mat. Ändå kan de få en uppgift i sammanhanget. Känslan av att klara av uppgiften är oerhört belönande. Efterhand vänjer de sig, till slut kanske de till och med ber om att få laga rätten på egen hand. 

Ett barn som varit med och lagat maten undrar, hur kommer det här att smaka? Mat är spännande! Vad händer i munnen när en smak korsas med en annan?  Ofta är det med stolthet barnet äter den mat de själv varit med och lagat. De barn som medverkade i Adrians skafferi tyckte ofta till, med kommentarer såsom: ”Det behövs lite mer smör”, ”lite mer salt så blir det gott”, och ”det här var godare än jag trodde.” 

Genom att bjuda in barnen i köket, åsidosätta ordningssinnet och uppskatta barnets ansträngning, investerar man i deras framtid. Maten kanske inte blir perfekt, men det är oviktigt. Lägg kritiken åt sidan, ge barnen självförtroende och uppmuntra dem att våga! 

Morotssoppan i Adrians skafferi är ett utmärkt exempel på barnens egna fördomar. Varken Adrian eller hans gästkock trodde sig tycka om morotssoppa, men lagade ändå från receptet. Det slutade med att de stod vid spisen och slevade i sig soppan från kastrullen. Sötman från de smörstekta morötterna tillsammans med stänket av salt var ”överraskande gott.” Framför allt hade de kul, roades av stavmixern och ställde frågor. 

Matlagning kräver ingen expertis, bara en stor portion tålamod, envishet och kärlek. Det kan jag och Adrian intyga. När vi misslyckas gör vi om det, och försöker göra det bättre. Vi lär och vi kladdar. Det är rörigt runt omkring oss men vad spelar det för roll? En himmelsk lasagne står på bordet, och kladdkakan doftar från ugnen. Vi har lagat mat och bakat tillsammans. Livet blir inte mycket bättre än så.


Dela artikeln

Journalist

Veronica Larsson

Fler artiklar