Weekly News

Benskörhet är vanligast i världen i Sverige

Benbrott till följd av benskörhet är vanligast i världen i Sverige. Att människor lever längre är en av de bakomliggande orsakerna till att andelen med benskörhet ökar.

40 procent av alla kvinnor över 80 år drabbas av benskörhet. Svenskarna är det folk som drabbas mest i världen. För samhället är osteoporosfrakturer, där patienten blir liggande länge på sjukhus, det tillstånd som kostar mest näst efter stroke. berättar Mattias Lorentzon, forskare och professor i geriatrik samt läkare på osteoporosmottagningen i Mölndal.

Varannan kvinna och var fjärde man drabbas av frakturer någon gång i livet och genetiken spelar stor roll. Vanligast är den typ av frakturer som man får efter lågenergivåld, som definieras som fall i samma plan. Höft- och kotfrakturer är den allvarligaste typen. Mattias berättar att knappt 70 000 frakturer om året beror på benskörhet varav 18 000 är höftfrakturer och 15 000 är kotfrakturer. Medelåldern för höftfraktur är över 80 och patienterna lider ofta av andra sjukdomar, vilket gör operation och rehabilitering komplicerad. Patienten drabbas inte sällan av blodproppar, blödningar och immobilisering vid och efter operation. Överdödligheten är betydande första halvåret efter en höftfraktur och 20 procent avlider inom ett år.

Kotfrakturer kommer smygande och är underdiagnostiserade. Man beräknar att bara 25 till 30 procent får en diagnos och enligt Mattias är andelen så låg på grund av att kotfrakturer inte uppstår i samband med fall, utan att de kommer spontant eller vid mycket liten belastning som till exempel att man böjer sig eller lyfter något för att de sköra ryggkotorna ska gå sönder. Detta i kombination med att man sällan röntgar ryggen på äldre, om de inte varit med om någon olycka, gör att de flesta fall av kotfrakturer förblir oupptäckta.

För att förebygga benskörhet ska man träna som barn och ung, och se till att äta mejeriprodukter och varierad kost. Benbrott kan förebyggas genom att man minskar fallrisken i hemmet - tar bort lösa mattor och sladdar, har nattlampa, bra synhjälpmedel och bra synskärpa. Eftersom blodtrycket sjunker vid 80 års ålder är det viktigt att man får sin dosering av blodtrycksmedicin justerad, då för hög dos leder till yrsel som i sin tur orsakar fall. Även starka smärtstillande mediciner, lugnande och sömnmedel ökar risken för fall och frakturer, och bör därför användas med stor försiktighet hos äldre. Balansträning är ett annat sätt att minska fallrisken.

Att förbättra diagnostisering och förebygga de för samhället kostsamma osteoporosfrakturerna med hög dödlighet som följd är av yttersta vikt, då allt pekar på att vi kommer att ha nästan dubbelt så många åttioåringar om 20 år, menar Mattias. Sedan 2012 finns riktlinjer för att hitta patienterna, samt riskkalkylera och behandla de som anses ha högst risk. Mattias uppmanar äldre att använda FRAX, en riskkalkylator på internet som kan användas gratis av privatpersoner och vårdpersonal. Här tar man med olika riskfaktorer som ärftlighet, tidigare benbrott, läkemedel (kortisontabletter) och ålder. Besparingen man hoppas uppnå med de nya riktlinjerna beräknas bli runt 200 miljoner per år, tack vare att vi i Sverige då kan undvika 3200 frakturer årligen med dessa vårdrutiner. Patienter över 50 som drabbas av fraktur ska utredas och riskbedömas, samt vid behov erbjudas behandling för att slippa drabbas av fler frakturer. De som är i riskgruppen får genomgå en bentäthetsmätning och nu finns även effektiva läkemedel mot benskörhet, bland annat sprutor eller dropp som ges en gång per halvår, respektive en gång per år, för att stärka skelettet och kan minska risken för benbrott med 70 procent. Västra Götaland är ledande i landet med att satsa på denna typ av vårdkedjor, men än finns det mycket kvar att göra, avslutar Mattias. 

Dela artikeln

Journalist

Anna Bjärenäs

Fler artiklar