Weekly News

Agnes Wold MAT & DRYCK

Agnes Wold har koll på kropp och liv

På många sätt handlar vårt hälsoideal i dag om estetik och moral snarare än vetenskap.

– Ja, det kan man säga. Samtidigt tycker jag att det mest allvarliga, det är när sjukvården kommer och lägger på ytterligare ett moraliskt ok på detta. Kombinationen av ett allmänt skönhetsideal och vårdens åsikter om att en viss kroppsform är hälsofarlig, leder ju till en förödande kombination, enligt mig, säger Agnes Wold, läkare och professor i klinisk bakteriologi som i år utnämndes till Årets Kvinna av Expressen.

– Det är oändligt viktigt att sjukvården inte lägger sten på börda genom att hetsa allt för mycket om kroppsvikt, exempelvis. För då legitimerar man mobbningen av överviktiga personer, som vi så gärna ägnar oss åt.

Vi är ofta fixerade kring hur kroppen ska se ut, och det finns många myter kring vad som är rätt och eftersträvansvärt.

– Från min horisont är smalhetsen det allt överskuggande problemet. Det finns väl också undersökningar som visar att, typ, alla kvinnor har ångest för att de väger för mycket. Det som är allra läskigast är att den leder till att kvinnor röker mer än de skulle göra annars, tror jag. Om man är livrädd för att bli ”överviktig”, så är det ju stor risk att man röker i stället, för att hålla sig smal.

Agnes förklarar att rökning är det absolut farligaste vi vet och att i dag röker kvinnor mer än män, särskilt kvinnor i arbetarklassen.

– Enligt min åsikt röker kvinnor av två skäl, de har för lite makt och de utsätts för smalhets.

Agnes förklara att man kan se rökningen som ett sätt att kompensera för att man har mycket krav på sig och lite makt eller kontroll. Men det handlar inte bara om smalhet som ideal, även andra kroppsdelar blir drabbade med förödande konsekvenser. Agnes fortsätter:

– Sedan tycker jag det är ytterst sorgligt också att personer med vackra stora näsor opererar dem. Dels ger stora näsor ansiktet karaktär. Men framför allt är näsor otroligt känsliga organ och man riskerar långvarigt lidande efter sådana operationer, genom att näsan inte fungerar så bra. Man ska aldrig operera sin näsa av skönhetsskäl.

Det går larm hela tiden om den så kallade fetmaepidemin, och många lever i ständig tro att samhället närmar sig en fettvävnadsrelaterad kollaps. Frågan är vad det är vi är så rädda för?

– Jag verkligen avskyr ordet ”fetmaepidemi”. Ett riktigt uselt ord vars enda syfte är att skapa panik i ett av världens friskaste länder. Herregud, hjärtinfarkter har halverats, typ 2-diabetes ligger konstant eller minskar svagt, medellivslängden går bara upp och upp, massor av 80-åringar är pigga som nötkärnor.

Men vad är det då egentligen som är farligt för en, på riktigt? På frågan listar Agnes upp några saker.

– Att ha riktigt dåliga tänder och tandkött. Det är förknippat med många sjukdomar och om man har tandläkarskräck så bör man ändå försöka söka hjälp.

– För män är det inte bra att ha en stor mage, som en gravid kvinna, alltså så kallad bukfetma. Att dricka för mycket vatten, inklusive sportdryck, det kan vara dödligt. Jag tror personligen att man ska akta sig för allehanda ”naturpreparat”. De är inte alls lika väl testade som riktiga läkemedel. Jag skulle själv aldrig våga stoppa i mig något sådant.

Till sist går det inte att låta bli att fråga om ett generellt tips kring träning och hälsa och på frågan om hon har något sådant tips svarar Agnes som kanske fler av oss skulle må bra av att göra.

– Ingen aning. Ingenting intresserar mig mindre.

Fakta

Hälsomyter enligt Agnes

Du mår bättre av att andas rätt

Fel. Du kan inte få in mer syre genom att andas mer. Om man andas för mycket kan det i stället leda till hyperventilation. Det är koldioxidhalten som styr andningen, inte syret som man ofta tror.

Damm gör dig sjuk

Fel. Dammet gör absolut ingenting, det är enbart en estetisk fråga.

Handsprit håller dig frisk

Fel. Handsprit har ingen som helst hälsoeffekt. Den dödar bakterier, inte virus, och de vanliga förkylningarna och influensorna är ju virus. Handsprit hör bara hemma i vården. t

Dela artikeln

Journalist

Lovisa Appelkvist

Fler artiklar